Hur får man rutin på träningen?

Jag tror kanske att man måste se på träningen från ett nytt håll. Många säger att det är så tråkigt att träna och att de inte har hittat sin grej. Men om man tänker på det, måste träning vara så skoj? Tänk på allt i livet man gör som inte är skoj, man diskar, man tvättar, man är på jobbet trots att vissa dagar går jättelångsamt och man borstar tänderna. Man borstar tänderna för att inte få tandproblem och hål två gånger per dag. På samma sätt tror jag att man måste se på träning, är det roligt så är det en bonus men är det inte roligt så gör jag det i alla fall. Jag tränar idag tre gånger i veckan 1 h per gång (30 min gym och 30 min kondition), det utgör sammanlagt 3 h i veckan. På en vecka finns det 168 h, att då se till att träna tre av detta är inte en omöjlighet. Jag har fortfarande 165 h kvar av veckan att göra andra (roligare) saker. Eftersom vi vet att träning hjälper mot en massa sjukdomar, minskar oro och stress, höjer vårt humör och gör oss starkare både fysiskt och mentalt så måste man använda detta som morot till träningen tror jag, inte att det måste vara roligt, det är som sagt bara en bonus. Om det är så självklart att borsta tänderna borde det också vara lika självklart att träna eftersom det främjar vår hälsa och vårt välmående. Försök att få rutin på träningen precis som du får rutin på tandborstningen som du gör automatiskt två gånger per dag.

3 sammanfattade tips för att få bättre rutin på träningen:

- Påminn dig om att det inte måste vara roligt att träna men att det endast tar 3 h i veckan av dina 168 h och ger dig en massa bra hälsoeffekter.

- Bestäm hur många dagar du ska träna i veckan, hur länge och vilka dagar. Håll dig till dessa dagar och prioritera inte bort träningen. Efter några veckor blir det lättare när du har kommit in i det.

- Hitta en träningspartner och bestäm när ni ska träna, då kan ni övertala och peppa varandra om den ena funderar på att strunta i det alternativt sätt upp ett träningsmål där du har en plan för hur långt du ska komma varje vecka, t.ex. den här månaden ska jag springa 15 km, nästa 20 km och tredje månaden 25 km.

Sluta aldrig drömma
Tillåt dig själv att drömma utan att konstatera att det aldrig hade gått, du inte hade klarat av det eller att det inte hade varit realistiskt eller möjligt. Det sänker en att tänka så. 

Låt dig själv bara drömma lite ibland, bara dröm, tänk inte realistiskt, tänk inte praktiskt. Såga inte din dröm, bara låt den finnas. Drömmar behöver inte vara realistiska eller uppnåeliga det är därför de heter drömmar och inte planer. 

Påminn dig om att det är en dröm och att du har rätt att drömma :) Kanske blir det verklighet en dag eller så blir det inte. Det spelar ingen roll men sluta aldrig drömma!

Jag befinner mig just nu på mitt favoritställe och njuter av solen, en bra bok, god mat, naturen och lugnet :)
Att inte riktigt kunna lita på sin egen förmåga och sitt mående
Att mitt mående är så oförutsägbart och så upp och ner är något som skapar mycket problem för mig i vardagen. Vissa dagar eller veckor hanterar jag utmaningar och stress på ett bra sätt och vissa dagar eller veckor så blir allt pannkaka och jag har mycket ångest och oro och känner att jag inte klarar av någonting. Det här upplever jag gör livet komplicerat när det kommer till jobb, olika tillställningar eller att träffa vänner/familj. Om någon till exempel frågar om jag kan hjälpa den att flytta om två veckor eller om jag vill följa med till personens landställe nästa helg så har jag:
 
1. Inte någon aning om hur jag kommer att må då och vad jag känner att jag klarar av
2. Om jag säger ja nu och sen måste ställa in blir personen väldigt besviken och jag måste skämmas
3. Om jag säger ja och tvingar mig själv när jag inte mår så bra kan det bli en stor påfrestning som i sin tur inverkar negativt på de andra sakerna som jag måste klara av i min vardag
 
Det är jobbigt att inte bara kunna säga ja och känna sig 100 % säker på att jag kommer att må så här, jag kommer att hantera utmaningen så här och det kommer att gå så här. Jag tycker ofta att det är jobbigt när människor frågar och ber mig om saker bara för att jag direkt får den obehagskänslan i magen och tänker hur kommer det att gå? Tänk om jag inte klarar av det? Tänk om jag måste svika? Jag tror dock att det här tänkandet är väldigt vanligt för människor som har varit utmattade, gått igenom jobbiga saker eller lever med mycket ångest och oro. Man kan inte riktigt lita på sitt mående och man kan inte riktigt veta var gränserna går förrän man är i den situationen. Detta kan i sin tur göra att man uppfattas som krånglig, icke-intresserad, en person som vill ha det på sitt sätt och en person som ofta tackar nej av sin omgivning. Det är såklart jättetråkigt men man får bara försöka förklara att de inte ska ta det personligt och hoppas att närstående har förståelse. Det är också viktigt att inte bli elak och arg på sig själv för att man känner sig otillräcklig, då blir det bara ännu värre. Det är okej att inte vara perfekt <3